linafina

I artikeln jag var med i så pratade jag om att jag hellre valde bort efterrätter själv, om jag just då inte ville ha någon, än att jag ska få någon sorts specialkost olik alla andras.

Det har nämligen hänt vid något tillfälle att jag fått in till exempel sockerfri glass (sockerfri betyder inte alltid utan kolhydrater, vilket då inte gör den alls särskilt mycket nyttigare för mig) medan alla andra fått tårta.

 

Fast man har diabetes kan man äta allting. Det som gör att jag väljer bort det vid vissa tillfällen är att det blir såklart svårare att hålla sockervärdena i schack vid sockerchock. Jag brukar då tänka lite på hur sockret legat i övrigt den dagen, hur sugen jag egentligen är på sötsaken ifråga och lite sådär och det är helt mitt eget val för att jag tycker det blir lättare diabetes-mässigt då. (och sanningen att säga väljer jag ganska sällan bort det, men jag tar ofta mindre av det)

 

Jag tycker självklart det är jättekärt när man blir bortbjuden och någon tänkt till och kanske ställer fram mörk choklad bredvid mjölkchokladen eller ställt fram frukt bredvid glassen också och inte bara maränger eller säger att de lagt en deciliter mindre socker i kakan så den är lite bättre för mig - you get the picture!

 

Men det jag är emot är att bli särbehandlad. En tjej som haft diabetes sedan sju års ålder berättade för mig att på fettisdagen, när alla andra barn på skolan fått en semla, hade hon fått hamburgerbröd med vispgrädde i. Snacka om att peka ut barn som "onormala".

 

Nej, bort med särbehandling och fram för alternativ & egna val :)